Min träningsmorgon

Japp då var det dags igen. Klockorna ringde 06:00 och jag stängde av dem, i min trötthet kom jag fram till att jag bara skulle vila ögonen en minut. Ja alltså bara en minut, vad skulle det kunna göra för ont?
10 minuter senare ringde klockorna igen. Det var bara att tända lampan och masa sig upp. Maken såg väldigt förvirrad ut när jag tände lampan, men han masade sig upp han med.

När vi väl kom till gymmet delade jag och maken på oss. Han har fortfarande en ohisklig träningsvärk sedan vår gympass i tisdags så han bestämde sig för att simma. Jag, som då inte har någon bra baddräkt, valde att gå in i gymmet och testa på crosstrainern som jag aldrig testat tidigare.
Jag hoppade upp på den och började ställa in ett cardiopass. 5 minuter in i passet hade jag sådan mjölksyra i benen att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Jag ska ju ut på lunchen och gå min timme så jag tänkte att jag inte kommer någonstans om jag forsätter i denna helvetesmaskin.
Så jag hoppade av och gick på löpbandet istället. Jag uppmanade mig själv att ta lugnt men när jag 31 minuter senare var färdig var jag beredd att kräkas rakt över hela bandet.
Jag hade inte känt något under tiden jag sprang men när jag de sista 2 minutrarna skulle varva ner och gick på bandet kom illamåendet så jag tog nog i lite mer än vad jag hade tänkt.
Dock är jag nöjd med dagens prestation. 31 min = 4,47 km.

Inte det snabbaste jag någonsin sprungit, men mitt mål är ju inte rekord utan att bli motionär!

Stor kram till maken, som jag släppte av hemma innan jag drog till jobbet, som lovade att hänga upp mina "blöta" träningskläder.

Kram!