Min morgon i ord

Min morgon såg inte ut direkt som jag planerade den igår.
Jag och maken tog ett beslut runt 22-tiden igårkväll att inte hätsa upp till gymmet 06:00. Till största del berodde det på att jag kände mig "trött" i kroppen då jag kom tillbaka från min promenad. Jag kände att jag ville att kroppen skulle få vila lite, så här i början.
För som sagt, det sista jag vill är att slita ut kroppen/immunförsvaret och bli sjuk.

Men istället för att känna att jag har tagit ett bra beslut kändes det som om jag misslyckats, trots att jag bara har omorganiserat till det bättre.

Men då tänkte jag på vad jag läste på Sofi Lindbergs-blog.
Kortfattat handlar det om att man ska tänka på följade sätt:
Du har ett bankkonto som där det kommer in 84600:- varje dag kl 00:00. Om du inte spenderar dem kommer det att 00:00 (alltså 24 timmar senare) försvinna. Detta innebär att man köper en massa saker för att man inte vill att pengarna bara ska förvinna. Ibland kanske man göra mindre bra köp, men är det värt att sätta sig och deppa över det eller ska man fortsätta att spendera och kanske kunna göra bättre köp som man är mer nöjd med?
På samma sätt är det med livet. Varje natt 00:00 fylls vårt tidskonto på med 86400 sekunder. Vad vi sedan spenderar dem på är upp till oss, men när dygnet är över kan vi aldrig mer få tillbaka den tiden. Om vi gör ett dåligt beslut, är det värt att sätta sig och deppa över det, eller ska man gå vidare mot andra beslut som man kanske är nöjdare med?

Kontentan i historien är i alla fall att:
du har RÅD att göra fel och att du kan rätta till det med tiden som finns kvar. Det du där emot INTE har råd med är ett dyrt monster som ska sitta på din axel och sluka upp ditt konto.

Hahaha, dett inlägg blev jätteflummigt, men läst gärna Sofis inlägg så får du en bättre bild av vad jag menar.

Jag har efter allt detta valt att inte sitta och klanka ner på mig själv för att jag inte gick upp klockan 06:00 i morse utan rätta till detta senar idag istället.

Puss så länge!