Min morgon

Min morgon började 06:15 av att jag i ren skräck hoppade upp ur sängen. Där fick man för positivt tänkande om att vakna pigg och utvilad.
För att inte kunna ignorera klockan hade jag ställt mobilen på 06:15 och lagt den på vårat plåtskåp som är en bra bit ifrån snooze-armen. Resultatet blir att man vaknar med skräck, men bättre det än att inte vakna alls.

Så klädde jag på mig kläderna och drog ut. Eftersom jag i somras gick många morgonpromenader var jag helt på det klara med vilken runda jag skulle ta. Till min besvikelse är den rundan inte upplyst så jag gick en stund i mörkret tills jag fick ge upp och gå den "tråkigare" sträckan vid vägen.

Det var superskönt att komma upp tidigt, men jag kände mig bitvis lite orolig för mord och överfall då lamporna försvann och jag knatade själv i mörkret. Jag tror att det kanske är bättre att gå till gymmet på mornarna och gå ut och gå efter middagen och då i sällskap med maken.

Det var min första morgon och mitt första steg=)
Kram